Stress och prestation - hitta din balans





Hjärtat rusar, du känner dig varm och lite svettig. Du är torr i munnen och har svårt att samla dina tankar och fokusera. Blicken flackar och du söker efter något. En lösning kanske? En pulserande, pådrivande känsla försätter dig i ett läge långt från avkoppling och ro. Du känner dig stressad. Kanske är du stressad för att du har bråttom till något. Kanske för att du har rysligt mycket att göra för stunden. Kanske är du stressad för att du har haft ett gräl med någon och känner dig missförstådd. Kanske är du stressad för att du varken ätit på länge eller sovit tillräckligt. Känske är du stressad av att du känner att du inte räcker till eller duger. Kanske är du stressad utan att ha en aning om varför - stressen bara finns där hos dig utan begriplig orsak.





Stress kan ha tusentals olika orsaker och bakgrunder. Det som är bra att veta är att stress faktiskt är en halt naturlig och funktionell reaktion som i grund och botten finns hos oss för att rädda livet på oss. Stress hjälper oss att mobilisera kraft och prestera. Stress är en del av vardagen för oss människor och helst ärligt så är all stress faktiskt inte dålig. Stress kan också vara påfrestande, smärtsamt och orsaka enormt lidande för oss. Framförallt när stressen blir väldigt stor och eller pågår under lång tid.


Låt oss säga att du ställs inför en utmaning på jobbet. Du ska hålla ett anförande. Kanske har du blandade känslor inför detta. Under arbetets gång med din presentation kommer du att uppleva stress. När du till slut ska gå upp inför dina kollegor och presentera, känner du stressen tillta. Allt detta är helt i sin ordning. Faktiskt så kan stresspåslaget till viss del hjälpa dig att tagga till så att du presterar bättre än om du varit ostressad. Efter presentation är det på sin plats med vila och återhämtning, så att stressnivåerna kan normaliseras igen.



Sympatiska nervsystemet. PÅ-läget.


Enkelt uttryckt kan man säga att när hjärnan uppfattar ett hot eller potentiellt hot av något slag, triggas en stressrespons igång. Detta är vårt ursprungliga ”fight and flight-system” som vill hjälpa oss att undvika faror oavsett vilka. En gång i tiden användes detta system till att tex slåss mot en tiger eller springa ifrån en björn, om så behövdes. Nu för tiden blir vi mer stressade av att tex hålla tal, ha många mail i inkorgen eller inte vara överens med andra människor. Fånga kan tyckas, men vår hjärna gör ingen skillnad på vilket sorts hot vi utsätts för. Den är flexibel och kör igång stressystemet oavsett.


När vi blir stressade förbereder kroppen oss på att fly eller fajtas. Det innebär att pulsen går upp, andningen ökar men blir mer ”grund”, pupillerna vidgas, muskelspänningar ökar, mm, mm. Ska man tex springa en sträcka på tid, är en sttreszrespons helt perfekt. Likaså om man ska upp i ringen och gå en boxningsmatch. Men om man behöver vila; smälta maten, koppla av och sova, är stressystemet inte till någon hjälp. Inte konstigt att man får problem med magen samt ont i kroppen när man har långvarig stress.


Om stressystemet kallas för ”fight and flight” så kan vi kalla vilosystemet för ”rest and digest”. Detta system är det som slås på när vi kopplar av och vilar. Då sjunker vår puls och andningen går ner. Kroppstemperaturen sjunker och matsmältningssystemet börjar arbeta. Om du tänker dig ett djur på savannen, så vet du att djuret bara ibland är upp och jagar föda eller slåss för sitt liv. Stor del av tiden ligger djuret och vilar och smälter maten. Aldrig nånsin ser vi ett djur springa och springa och springa utan att stanna upp för att vila. De två systemen behöver byta av varandra för att hälsan ska bestå. Så är det förstås för oss människor med.


Problem uppstår när stressen legat på under lång tid eller när stressen varit så stor att den orsakat ett trauma som sedan lever kvar som en ständig stress i människan. Långvarig stress kan leda till skador på hjärnan, fysisk sjukdom samt psykiskt och fysiskt dåligt mående. Dessutom är det så att vi under stressade och pressande situationer inte har tillgång till de smartare, mer reflekterande delarna av vår hjärna. Vi tar med andra ord ganska dåliga beslut när vi är under stress. Därav är det svårt att hjälpa sig själv eller tänka sig ur en stressad period. Vanligen saknar man då självinsikt, och gasar på lite längre in i stressträsket. Och tar därmed ännu sämre beslut….





Så - stress kan vara både vår vän och vår fiende. Det gäller här, som i så mycket annat, att hitta balans. Upplever ett eller flera tecken på överstress? Då är det hög tid att ser över och åtgärdar.

Gör gärna en lista på allt du gör och upplever under en dag.

Gör efter det en brutalt ärlig prioritering med målet att stryka allt som inte verkligen är viktigt på riktigt. För VAD är egentligen viktigare än din hälsa och ditt välmående?

Se gärna till att få in träning i veckorutin - det är bland det mest potenta vi kan göra för att reparera stresskador i hjärnan, samt förebygga stress.

Gör en sak i taget och gör klart. Hjärnan mår bra av det.

Tillgodose såklart dina basics; sömn och vila i tillräcklig mängd. Kost och näring i tillräcklig mängd, av bra innehåll, utan gifter och i regelbunden dos.

Ägna dig gärna åt mindfulness. Det låter kanske avancerat men det innebär att du är helt närvarande i det du gör för stunden. Använd dina sinnen för att notera vad du ser, hör, känner, smakar och doftar i det gör för stunden.

Om det gått för långt och du mår dåligt - ta hjälp! Det finns massor av hopp. Du kommer att må bättre, även om det inte känns så just nu, eller du vet hur det ska gå till. Bättre tider kommer.n

Var SHYSST mot dig själv. Naturligtvis vill du vara din egen bästa chef, coach och vän.


/ Anna & Niki






61 visningar
  • Facebook - White Circle
  • Instagram - White Circle

© 2018 by form holistic & Anna Persdotter