NACKSKOTT

NACKSKOTT


I veckas avsnitt av Holisticpodden, talar vi om två vanliga åkommor som vi ofta ser på vår klinik, nämligen ryggskott och nackspärr. Det här är två supervjnliga åkommor som drabbar i stort sett vem som helst i vilken ålder som helst. INTE bara äldre eller stillasittande individer. Vi vill hjälpa dig att förstå, hantera och förebygga, om det skulle drabba dig. Därför heter veckans avsnitt ”NACKSKOTT” och reder ut begreppen samt förebygger smärta, värk och rörelseinskränkningar. I podden får du fakta och filosofi kring dessa kommer samt bra och friska tips och råd.


De flesta som kommer till oss och får snabb hjälp med dessa åkommor, ställer frågan -"Men varför har ingen tidigare sagt till mig att det går att få sån här hjälp? Som verkligen hjälper. Snabbt dessutom?" Vår önskan är förstås att den hjälp vi Naprapater tillhandahåller, skulle ingå i vården och därmed vara tillgänglig för alla. Gå att få på remiss från läkare. Vara subventionerad så som annan vård ju är.


Hur som helst - får du ont i nacken eller ryggen, välkommen till din Naprapat. Vi hjälper dig med undersökning, diagnos, behandling samt rehabilitering och förebyggande råd. OCH vi hjälper dig vidare till läkare om så skulle behövas.





Ryggont

Att ha ont i ryggen är mycket vanligt. Värken sitter oftast i nedre delen av ryggen, alltså i ländryggen, men en del får också ont i bröstryggen. För det mesta går värken tillslut över, men et kan ta tid och kosta på i energi och smärta. Ofta kan du behöva behandling av tex Naprapat, för att snabbare och säkrare få upp rörlighet och få ner smärta samt få råd om vad du behöver göra. Och INTE göra.


Själva begreppet ”ryggskott” är en sk ”slaskdiagnos”; ett annat uttryck för ont i ryggen.

Ont i ländryggen, lumbago, börjar ofta med svag, gradvis ökande värk och en känsla av trötthet. Lumbago kallas ofta för ”vanligt ryggont”.


Ryggskott, lumbago acuta, kommer ofta plötsligt, till exempel i samband med ett lyft eller en sidovridning. Du känner smärta och en låsning i ryggen med kramp i ryggmusklerna. Smärtan kan vara skärande, huggande eller molande. Det kan kännas som om ryggen håller på att gå av.


Ont i ländryggen med bensmärta, lumbago-ischias, innebär att du har smärta i ländryggen och även känner en utstrålande smärta i ett ben ner till foten. Lumbago-ischias kan bestå av enbart smärta. Ibland kan du även få sämre kraft i en del av benmusklerna och känseln i benet kan påverkas. Ischias innebär att det kan finns en irritation vid ischiasnerven. Det kan också vara enbart muskulärt. Du kan även ha ”ischias" utan ryggsmärta.


Ont i bröstryggen

Du som har ont i bröstryggen har ofta ont mellan skulderbladen.

Det vanligaste är att smärtan kommer från spänningar i musklerna, men smärtan kan också komma från skelettet. Ibland kan smärta i bröstryggen även komma från lungorna eller hjärtat, till exempel vid hjärtinfarkt, kärlkramp eller en blodpropp i lungan, vilket gör det viktigt att undersöka och säkerställa diagnos.


Smärta i bröstryggen från muskler eller skelett

Smärta i bröstryggen som kommer från muskler och skelett kännetecknas ofta av följande symtom:

Smärtan strålar från ryggen och fram mot bröstet.

Du får skarpa och krampaktiga smärtor i bröstet, ofta på sidan.

Värken blir värre när du rör på armarna, nacken eller vid djup inandning.

Smärtorna varierar beroende på vilken kroppsställning du har.


Smärta i bröstryggen på grund av sjukdom i hjärta och lungor

Smärta i bröstryggen som kommer från hjärta och lungor kännetecknas ofta av följande symtom:

Smärtorna är starka och tryckande, ofta som ett band runt bröstet.

Smärtan kan stråla upp till nacken och ut i armen. Vanligtvis på den vänstra sidan men även på den högra.

Besvären ökar vid fysisk ansträngning som kräver att hjärtat behöver arbeta hårdare. Det kan vara när du springer eller går snabbt. Smärtan minskar sedan när du är i vila

Du får andningssvårigheter.

Du blir andfådd, blek och svettig.

Du får hög puls.

Liknande besvär kan även uppstå pga stress, oro och ångest.


När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om inte ryggvärken ger med sig inom två veckor. Detta är särskilt viktigt om du är i övre medelåldern, det vill säga från 55 år och uppåt.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ont i ryggen och har något av följande symtom:

Du känner inte när du är kissnödig, eller kissar på dig.

Du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.

Du har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen.

Du får plötsligt ont efter en olycka, exempelvis en bilolycka eller ett fall.

Du har smärta i bröstkorg och mage.

Du har feber eller känner dig ordentligt sjuk.


Vad kan jag göra själv:

Det viktigaste rådet vid tillfälliga ryggbesvär är att fortsätta leva som vanligt även om det gör ont.

Rör på dig! Du kan till exempel gå promenader. Du kan också träna hemma. Det är bra med övningar som tränar ryggmuskler och magmuskler, om de inte ökar smärtan. Simma fungerar ofta bra.


Vila kan ganska fort leda till att musklerna blir svagare och fungerar sämre. Det tar längre tid för ryggbesvär att gå över om du ligger mer i sängen än vanligt.

Du bör inte lyfta eller bära tungt när du har ont i ryggen.


Värktabletter kan hjälpa dig att röra dig som vanligt

Vanliga receptfria värktabletter går bra att använda för att du ska kunna sova bättre och röra dig ordentligt. Det är bra att ta värktabletterna under en begränsad period, en till två veckor, eller kortare tid om besvären går över fortare. Syftet med värktabletterna är att göra det möjligt för dig att röra på dig och att leva som vanligt, så långt det går.


En kudde under svanken kan lindra ryggont

Det kan vara skönt att ligga ner och vila med en kudde under svanken och benen upplagda på en pall. Även när du sitter kan det vara skönt att ha stöd för svanken, till exempel en ihoprullad handduk eller kudde.


Fysioterapi, kiropraktik och naprapati

En fysioterapeut, kiropraktor eller en naprapat kan undersöka dig, analysera dina besvär och hjälpa dig att hitta orsakerna till att du har ont.

Du kan även få manuell behandling. Det betyder att du får behandling som utförs med händerna. Men den viktigaste delen i behandlingen är träning och fysisk aktivitet. Fysioterapeuten, naprapaten eller kiropraktorn provar ut ett träningsprogram som är anpassat för dig. Du kan även få hjälp med att komma igång. Därefter får du fortsätta med träningsprogrammet på egen hand. 


Psykologisk behandling, KBT

Hur du mår och hur du uppfattar smärtan har stor betydelse för hur du hanterar din situation. Det bästa är om du får hjälp med både rörelseträning, läkemedel som ger bra lindring och smärthantering.


Du kan få psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, med hjälp av till exempel en psykolog. Då kan du enskilt eller i grupp lära dig mer om hur du kan leva ett bra liv trots att du har ont i ryggen. Under behandlingen får du arbeta med dina tankar, föreställningar och beteende när du har ont. Du får hjälp att ställa rimliga krav på din kropp, att våga röra dig utan att vara rädd och att minska de negativa tankarna. Ofta består behandlingen av en serie samtal med praktiska uppgifter att utföra mellan träffarna.


Operation

Ibland kan en operation hjälpa. Ett diskbråck som trycker på en nervrot kan till exempel bli bra efter en operation. Men de flesta diskbråck går tillbaka efter en tid.  Därför kan det vara klokt att vänta med operation i några månader.





Diskbråck                                       

Diskbråck innebär att en av ryggradens diskar har brustit och buktar in mot ryggradskanalen. Det är vanligt och gör oftast inte ont. Men om disken trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna, kan det hända att du får ont i ryggen eller att du får ischias, som är en strålande smärta i benet. I sällsynta fall kan diskbråck ge domningar i underlivet och du får svårt att hålla dig när du behöver kissa eller bajsa. Då är det viktigt att söka vård direkt.



Att leva med ryggont

Smärtan kan påverka din fysiska och psykiska prestationsförmåga, och även sömn och sexliv. Detta kan göra att du mår sämre och att du blir nedstämd. Du kan också få en känsla av hopplöshet.  Relationen till anhöriga och arbetskamrater kan påverkas. Dels på grund av din försämrade förmåga att klara av sysslor hemma och på jobbet, och dels på grund av att du mår psykiskt sämre av värken. Smärtan kan även skapa oro och tankar om att det är något allvarligt fel. Värken blir då svårare att hantera. Då är det viktigt att du får hjälp med att bli av med din oro. Berätta för en läkare om din oro och att du vill få hjälp med att hantera den.



Nackspärr

Nackspärr innebär att du plötsligt får kramp i nackmusklerna, det gör ont och du blir stel i nacken.

Besvären kan komma när du gjort en häftig rörelse med huvudet eller sovit i en obekväm ställning. Men andra gånger finns det ingen tydlig orsak.


Symtom

Du har kramp och ont samtidigt som du får svårt att röra på huvudet. Vanligtvis är det svårare åt ena hållet. Det kan göra mycket ont när du försöker vrida på huvudet.

Vad kan jag göra själv?

För de flesta går det onda i nacken över av sig själv inom ett par dagar eller en eller några veckor.


Värme kan kännas skönt

Värme kan ofta minska värken. Du kan till exempel linda en halsduk runt halsen eller använda en värmedyna. Det finns också särskilda vetekuddar eller kornkuddar som du värmer upp i mikron. En varm dusch eller ett varmt bad kan också kännas skönt och lindra smärtan.


Rörelse är bra

Det är lätt att tro att kroppen läker bäst när den vilar, men kroppen trivs bra när den får röra på sig. Den ökade blodcirkulationen påverkar hela kroppen positivt och gör så att läkningen går fortare. Du bör försöka undvika rörelser som gör ont, men annars kan du fortsätta att göra det du brukar göra.


Receptfria läkemedel kan hjälpa

Det finns flera olika receptfria läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller cox-hämmare.


När och var ska jag söka vård?

Du bör kontakta vårdcentralen om du inte har blivit bra inom två veckor.

Du bör kontakta vården så fort som möjligt om du i samband med ont i nacken blir svag och får domningar i ena armen eller handen. Det gäller också om du har mycket ont i nacken. Kontakta en vårdcentral på en gång om du är stel i nacken och samtidigt har feber och känner dig allmänpåverkad.


Hur kan jag förebygga?

Du kan försöka förebygga problem med nacken om du ofta får besvär med nackspärr. Det är bra om du på olika sätt försöker komma igång och röra på dig om du inte redan motionerar. Du kan till exempel promenera, gå stavgång eller gå på gympa. Du behöver bygga upp och stärka musklerna i nacken, magen och ryggen. 


Det är viktigt att du sitter eller står i rätt ställning när du arbetar. Detsamma gäller om du till exempel sitter och läser en längre stund. Nackmusklerna avlastas om du håller huvudet rakt och ser rakt fram. Belastningen ökar då du böjer på huvudet. Undvik därför framåtböjd belastning om du till exempel sitter och läser en längre stund. Det är bra om du tar regelbundna pauser och rör på dig.

7 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla